Morgonen är ljum och det är näst intill stiltje, temperaturen visar 22 grader. Min uppgift är att stå vid rodret, äntligen! Roderposterna är fördelade på två personer, en som är hjärna och håller koll på kompassen och en som är muskler och rattar rodret, allt på instruktion av styrman. Det blev varken muskler eller hjärna, till och med maneterna simmade om oss.
Repet som förbinder ratten med rorkulten under däck, är tillverkad av fjorton finska älgar. Den slitstarka älghuden har smorts in med fett för att bli så smidig som möjligt. Vid hårt väder krävs fyra personer vid rodret.
Dagen fortsatte med diverse underhållningsarbetet som fick ett spännande avslut, då en dammsugare åkte överbord. Livbåten åkte i och besättningen lyckades bärga den.
Är nu på god väg att övervinna min höjdrädsla och har idag klättrat upp i stormast och mesan, på något darrande ben förstås. En kittlande och lite skräckfylld känsla att sitt där uppe och blicka ut över det väldiga havet. Helt magiskt.
Alla tampar är tillverkade av hampa och väl insmorda med tjära. Ni kan ju tänka er själva hur händer och kläder ser ut efter ett par
vändor uppe i masten.
/Camilla
tisdag 30 juni 2009
Babordsvakten
Efter att ha blivit avvinkad av familjen som seglade med Lady Ellen från Fredrikshamn till Göteborg satte arbetet ombord igång. Mitt vaktschema, Babord, är mellan kl 8-12, dag som natt.
Vi ställer upp för vår mastskeppare, Maja, kl 07.55 efter en god frukost och några få timmars sömn. Vindstyrkan visar på ett par sekundmeter och skeppet glider sakta fram för nästan fulla segel. Några i vaktlaget fick order om att sätta storbrammen som sitter högst upp på storriggen, hela 47 meter. Vi fick ett klättringstillfälle igår och denna gången fick inte jag den ordern, puh!
Fartyget har tre master med tre segel vardera. Förutom fock, storsegel och mesan har masterna ytterligare två segel som kallas för märsen och brammen - många nya termer.
Som kontrast mot vår 1700-talsskuta, dyker två Viggen upp i aktern och flyger med ett dånande ljud förbi oss på var sin sida. Vi väcker även nyfikenhet hos andra vänner i luften.
Dagen har vi ägnat åt att öva manöverbord och fartygets filmare och fotograf fick agera i livflotten. Vi har även fått uppleva ett något annorlunda ögonblick, vinden mojnade och ändrade riktning, fartyget tappade fart trots sina fulla segel. Kapten gav order till gummiflottens styrman att agera bogserbåt och dra fartyget till mer gynnsam vindriktning. Men manövern fick inte riktigt någon effekt. Gummiflotten har en motor på 25 hk.
Äventyret har just börjat!
Lady Ellen och min familj seglar iväg från Fredrikshamn
Jag och båtsman Jens arbetar under avfärden från Fredrikshamn
/Camilla
Vi ställer upp för vår mastskeppare, Maja, kl 07.55 efter en god frukost och några få timmars sömn. Vindstyrkan visar på ett par sekundmeter och skeppet glider sakta fram för nästan fulla segel. Några i vaktlaget fick order om att sätta storbrammen som sitter högst upp på storriggen, hela 47 meter. Vi fick ett klättringstillfälle igår och denna gången fick inte jag den ordern, puh!
Fartyget har tre master med tre segel vardera. Förutom fock, storsegel och mesan har masterna ytterligare två segel som kallas för märsen och brammen - många nya termer.
Som kontrast mot vår 1700-talsskuta, dyker två Viggen upp i aktern och flyger med ett dånande ljud förbi oss på var sin sida. Vi väcker även nyfikenhet hos andra vänner i luften.
Dagen har vi ägnat åt att öva manöverbord och fartygets filmare och fotograf fick agera i livflotten. Vi har även fått uppleva ett något annorlunda ögonblick, vinden mojnade och ändrade riktning, fartyget tappade fart trots sina fulla segel. Kapten gav order till gummiflottens styrman att agera bogserbåt och dra fartyget till mer gynnsam vindriktning. Men manövern fick inte riktigt någon effekt. Gummiflotten har en motor på 25 hk.
Äventyret har just börjat!
Lady Ellen och min familj seglar iväg från Fredrikshamn
Jag och båtsman Jens arbetar under avfärden från Fredrikshamn
/Camilla
Första nattpasset
Vi befinner oss ute till havs och att få tag i täckning till det mobila nätet är svårt. Men kaptenen hjälper oss att blogga via satellit.
Nästan direkt efter vi lämnat Fredrikshamn gick mitt vaktgäng och lade sig. Första nattpasset väntade och vi ville vara utvilade. 23:30 väcktes vi och kaffe och mackor var framdukade.
Efter en kort genomgång över hur ett nattpass fungerar, vad man sysslar med och vem som ska göra vad, satte de flesta av oss igång att hissa segel. Det är galet många tampar att dra i och allt är ordentligt intjärat och sitter fast som berget. Ett av seglen satt fast i tampar i masten - på med selen och klättra
upp. Man är inte jättekaxig när det är mörkt och man klättrar upp 20-30 meter över havet.
Efter ett tag hade vi hissat dom segel vi skulle. Motorn stängdes av och vi gled fram mot solen som sakta steg över horisonten - en mäktig känsla. Strax innan passet var slut, klockan 4, när solen färgade horisonten gul och röd kom skonaren Gunilla seglande. Sveriges två största träskepp i ett nattligt möte mitt i Skagerak - hade varit en häftig syn om man sett oss från håll.
/ Johan
Nästan direkt efter vi lämnat Fredrikshamn gick mitt vaktgäng och lade sig. Första nattpasset väntade och vi ville vara utvilade. 23:30 väcktes vi och kaffe och mackor var framdukade.
Efter en kort genomgång över hur ett nattpass fungerar, vad man sysslar med och vem som ska göra vad, satte de flesta av oss igång att hissa segel. Det är galet många tampar att dra i och allt är ordentligt intjärat och sitter fast som berget. Ett av seglen satt fast i tampar i masten - på med selen och klättra
upp. Man är inte jättekaxig när det är mörkt och man klättrar upp 20-30 meter över havet.
Efter ett tag hade vi hissat dom segel vi skulle. Motorn stängdes av och vi gled fram mot solen som sakta steg över horisonten - en mäktig känsla. Strax innan passet var slut, klockan 4, när solen färgade horisonten gul och röd kom skonaren Gunilla seglande. Sveriges två största träskepp i ett nattligt möte mitt i Skagerak - hade varit en häftig syn om man sett oss från håll.
/ Johan
söndag 28 juni 2009
En ledig dag
Knappast utvilad men med några timmars sömn i hängmattan vaknade jag av väckningen klockan sju. Kvällen innan befann jag mig i ett ständigt kanonskjutande av fyra skepp (inklusive vår egen Götheborg) som sköt vilt med kanonerna när det skulle utspelas ett krig mellan Sverige och Danmark (Danskarna vann).
Natten avslutades med att jag fick gå brandvakt. Att gå brandvakt innebär att man går igenom i princip alla ytor på båten för att se att det inte brinner eller att något saknas eller är felplacerat. Ett riktigt bra sätt att skaffa sig en bra bild av det hur stort det här fyra våningar stora skeppet verkligen är.
När man ska göra saker och vad man ska göra ombord styrs av ett vaktschema. Förutom befälen, maskineriet och byssans personal är vi ungefär 40 personer som är med och arbetar på båten – vi kallas för jungmän. Alla jungmän har blivit indelade i tre vaktscheman – styrbord, babord och mittskepp. Jag hamnade i styrbords vaktschema och Camilla i babord. Att vara i styrbords vaktschema innebär att man arbetar mellan klockan 12 och 4, både natt och dag. Alltså jobba fyra timmar – ledig åtta. Detta gäller dock bara när man är till havs – till land är det lite mer förvirring vilka tider och arbetsuppgifter som gäller, mycket på grund av att man har betalande besökare ombord – igår var t.ex. Fredrikshamns borgmästare här. Men arbete i land kan handla om underhåll och träningsarbete.
Idag har det dock varken varit träning eller underhåll. Istället har det varit några sköna timmars bad och sol på Fredrikshamns fina palmstrand. Nu när mar sig klockan 17och då är det mat och sen ska vi träna på att klättra i riggen. Ikväll avgår vi mot Sandefjord och vid midnatt går mitt vaktschema på första passet – då hoppas jag vi får hissa segel!
/ Johan
Vacker solnedgång över Fredrikshamn igår.
En av alla passager man ska passera under en brandrond.
Så här kan det se ut en ledig dag när man är ute med Ostindiefararen.
Natten avslutades med att jag fick gå brandvakt. Att gå brandvakt innebär att man går igenom i princip alla ytor på båten för att se att det inte brinner eller att något saknas eller är felplacerat. Ett riktigt bra sätt att skaffa sig en bra bild av det hur stort det här fyra våningar stora skeppet verkligen är.
När man ska göra saker och vad man ska göra ombord styrs av ett vaktschema. Förutom befälen, maskineriet och byssans personal är vi ungefär 40 personer som är med och arbetar på båten – vi kallas för jungmän. Alla jungmän har blivit indelade i tre vaktscheman – styrbord, babord och mittskepp. Jag hamnade i styrbords vaktschema och Camilla i babord. Att vara i styrbords vaktschema innebär att man arbetar mellan klockan 12 och 4, både natt och dag. Alltså jobba fyra timmar – ledig åtta. Detta gäller dock bara när man är till havs – till land är det lite mer förvirring vilka tider och arbetsuppgifter som gäller, mycket på grund av att man har betalande besökare ombord – igår var t.ex. Fredrikshamns borgmästare här. Men arbete i land kan handla om underhåll och träningsarbete.
Idag har det dock varken varit träning eller underhåll. Istället har det varit några sköna timmars bad och sol på Fredrikshamns fina palmstrand. Nu när mar sig klockan 17och då är det mat och sen ska vi träna på att klättra i riggen. Ikväll avgår vi mot Sandefjord och vid midnatt går mitt vaktschema på första passet – då hoppas jag vi får hissa segel!
/ Johan
Vacker solnedgång över Fredrikshamn igår.
En av alla passager man ska passera under en brandrond.
Så här kan det se ut en ledig dag när man är ute med Ostindiefararen.
lördag 27 juni 2009
Folkfesten i Fredrikshamn fortsätter
Hamnen i Fredrikshamn börjar fyllas av fler människor. Temperaturern ligger runt 28 grader och det blåser ljuma vindar från havet. Camilla har badat!
Vem är egentligen den där Tordenskiöld? Han erövrade Marstrand och gjorde flera försök att erövra Göteborg. Enligt Wikipedia är han en stor hjälte här i Danmark, vilket också märks genom danskarnas stolthet och engagemang för den här festivalen. Hela Fredrikshamns befolkning befinner sig just nu i hamnen.
Några av våra "kollegor" i 1700-tals kläderna.
Dans och fest i hamnen.
/ Johan & Camilla
Vem är egentligen den där Tordenskiöld? Han erövrade Marstrand och gjorde flera försök att erövra Göteborg. Enligt Wikipedia är han en stor hjälte här i Danmark, vilket också märks genom danskarnas stolthet och engagemang för den här festivalen. Hela Fredrikshamns befolkning befinner sig just nu i hamnen.
Några av våra "kollegor" i 1700-tals kläderna.
Dans och fest i hamnen.
/ Johan & Camilla
Nu mönstrar vi på
Nu har vi äntligen mönstrat på mäktiga Götheborg. Imorgon är det avfärd mot Sandefjord i Norge men idag ligger vi stilla i Fredrikshamn som myllrar av liv nu när det är Tordenskiöldsdagar.
Götheborg är i fokus på många sätt här på Tordenskiöldsdagarna. Självklart drar skeppet till sig blickarna bara genom sin närvaro - Ostindiefararen är fler storlekar större än de andra skonarna som ligger här i hamnen. Men dessutom smäller man av ett antal rejäla kanonsalvor med jämna mellanrum och då skakar hela Fredrikshamn av den kraftiga ljudvågen – ingen har missat att Götheborg är här. Precis utanför Götheborg är istället Göteborg (utan h) i fokus. Karin och Cajsa, som fick inviga den här bloggen med de tidigare inläggen, informerar dels om sommarstaden Göteborg och framförallt om tävlingarna – ”lilla och stora Göteborgstävlingarna”. På http://www.goteborg.com/ kan man stoltsera med en riktigt fin vinstlista. Varje stopp får sin egen tävling.
Klockan 16 börjar vårt första arbetspass. Då ska 1700-talskläderna på och första arbetsuppgifterna är helt enkelt att smälta in på skeppet så gott det går för att besökarna ska uppleva hur det en gång var. Hur var man på 1700-talet? Vi får googla först.
Vilka är då vi? Vi heter Johan och Camilla och arbetar alltså både för Göteborg och under den här turen för Götheborg. Oss kommer ni att följa först till Sandefjord och sen vidare till Stavern.
Nu är det dags att byta om!
Fullt med folk utanför Götheborg
Det var ett stort gäng som mönstrade på Götheborg i Fredrikshamn.
/ Johan & Camilla
fredag 26 juni 2009
Fredagen börjar nå sitt slut
Festen som har pågått hela dagen börjar nå sitt slut.
Festivalområdet har kokat av värme, artister och skepp. De många stånd med varor tar dig tillbaka till 1700-talet, muskutörer, sjöslag och buller och bång från kanonerna håller folket vid liv så här dags. Det sägs att segelfartygen ska göra av med 3 ton krut under helgen. Festivalområdet stänger kl 24 och öppnar åter imorgon.
/ Karin
/ Karin
Götheborg har anlänt!
Äntligen har Götheborg anlagt Fredrikshavn. Det var med pompa och ståt som Ostindiefararen sakta gled in i hamnen. Kanonerna avfyrades och krutröken låg tät över hamnen.
/Karin
/Karin
Nu närmar sig Götheborg!
Liv och rörelse på kajen. Här minglar turister, utklädda besättningsmän i 1700-tals dräkter.
En härlig blandning av folk.
Göteborgs tält där man kan tävla och vinna fina priser.
/ Karin
Starten i tältet
Nu byggs Göteborgstältet upp med vepor,bord och tävlingar.
Vårt tält ligger mitt i den fina 1700-tals by de byggt upp på området. Här finns små stånd med allt från hantverk till matupplevelser.
Ostindiefararen Götheborg väntas komma i hamn i eftermiddag.
/ Karin
/ Karin
torsdag 25 juni 2009
Nu börjar äventyret!
Nu är vi äntligen på väg mot Fredrikshavn och mot Tordenskiölds dagarna!
Jag heter Karin och bloggar från Stena- Line färjan mot äventyret. Resan mot Danmark är en njutning med sol, värme och en välkomnande bris. Imorgon börjar byggandet av tältet och hela SOIC byn. Var med oss imorgon och se hur det växer fram. Fredrikshavn beräknar ca 40 000 besökare över helgen.
Jag heter Karin och bloggar från Stena- Line färjan mot äventyret. Resan mot Danmark är en njutning med sol, värme och en välkomnande bris. Imorgon börjar byggandet av tältet och hela SOIC byn. Var med oss imorgon och se hur det växer fram. Fredrikshavn beräknar ca 40 000 besökare över helgen.
/ Karin
tisdag 23 juni 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
