Ur en seglares dagbok

Morgonen är ljum och det är näst intill stiltje, temperaturen visar 22 grader. Min uppgift är att stå vid rodret, äntligen! Roderposterna är fördelade på två personer, en som är hjärna och håller koll på kompassen och en som är muskler och rattar rodret, allt på instruktion av styrman. Det blev varken muskler eller hjärna, till och med maneterna simmade om oss.

Repet som förbinder ratten med rorkulten under däck, är tillverkad av fjorton finska älgar. Den slitstarka älghuden har smorts in med fett för att bli så smidig som möjligt. Vid hårt väder krävs fyra personer vid rodret.

Dagen fortsatte med diverse underhållningsarbetet som fick ett spännande avslut, då en dammsugare åkte överbord. Livbåten åkte i och besättningen lyckades bärga den.

Är nu på god väg att övervinna min höjdrädsla och har idag klättrat upp i stormast och mesan, på något darrande ben förstås. En kittlande och lite skräckfylld känsla att sitt där uppe och blicka ut över det väldiga havet. Helt magiskt.

Alla tampar är tillverkade av hampa och väl insmorda med tjära. Ni kan ju tänka er själva hur händer och kläder ser ut efter ett par
vändor uppe i masten.

/Camilla