Klockan var fyra på morgonen och blåsten hade börjat tillta rejält. Jag satte i mig några torra knäckebröd, lite bubbelvatten och traskade upp för en av de branta trapporna mot däck. Med trötta ögon möts jag av hård vind och en grå/svart himmel, inte precis vad man önskar sig en sommarmorgon i mitten av juli.
Vår vakt skulle börja med att plocka ner seglen som tidigare vaktpass hade satt upp, detta för att vinden nu visade sig vara för hård. Att plocka ner segel under förhållanden som dessa är ingen baggis och tog upp i stort sett hela arbetspasset. Under de nästkommande fyra timmarna studerade jag blödande händer, spyende sjöbusar, galna klättrare och skrikande mastskeppare, men jag undrade aldrig vad tusan jag gett mig in på. För jag såg också glimten i ögonen på människor som verkligen älskar detta. Ett fruktansvärt slit där man endast kan lyckas om man jobbar tillsammans (vilket betyder att jag inte agerade fotograf under detta pass).
Att man jobbade hårt under sina pass var en underdrift, man sliter som djur men det är helt klart värt varenda svettdroppe!
/Niklas
Hejsan! Intressanta bloggningar! men varför använder man inte arbetshandskar? Det har jag reagerat på tidigare, är det otidsenligt?
SvaraRadera